onsdag 28 mars 2012

Jiho, jag sprang!

Jag har ju känt mig opepp, och jag vill på intet vis säga att det vänt, men hoppas kan man alltid.
Jag följde iallafall med ut på lunchen idag.

Jag tror att ibland kan det kanske vara när man erkänner att det går dåligt som man faktiskt kan börja ta tag i det. Eller så är det bara så att en vacker dag så tar man tag i det :)
Vem vet!
(8)

5 kommentarer:

  1. Att erkänna det är väl alltid ett steg i rätt riktning, annars tycker jag du är på spåret då du ändå "gört", heja heja!!! =)

    SvaraRadera
  2. Tänk inte så mycket - gör bara!

    kram, pernilla be

    SvaraRadera
  3. Bra jobbat!! Det är efter att man väl kommit ut som man inser att det faktiskt är ganska enkelt att ta sig ut, innan känns det ju lite småmotigt. =)

    Pepp till dig!

    SvaraRadera
  4. SV: Nej, jag vet! Jag trodde också det skulle vara betydligt mer intressant än vad det var! Berodde kanske på dålig lärare eller på dålig kurslitteratur (för så var det tyvärr) eller kanske bara att det är ett för stort område att endast gå igenom på en vecka. Kram kram och kämpa på kusinvitamin!

    SvaraRadera